Tidningar 1945
- Svensk bragd i Ungern –Dagens Nyheter 45-03-06
- Över 150 danskar offer för tysk terror – Aftonbladet 45-03-20
- R. Wallenberg saknas alltjämt – Dagens Nyheter 45-04-20
- Lavinartat sammanbrott i Tredje riket – Svenska Dagbladet 45-04-30
- Kriget i Europa slut –Svenska Dagbladet 45-05-08
- Buchenwaldpsykosen – Sverige Fritt 45-06-15
- Hela världen har förändrats – Aftonbladet 45-08-07
- Ny atombomb: Nagasaki utplånat – Aftonbladet 45-08-09
- Quisling har arkebuserats – Dagens Nyheter 45-10-25
- Bödlarna från Dachau ställas nu inför rätta – Trelleborgs Tidningen 45-11-15
- Nürnberg-vittne – Expressen 45-11-20
Svensk bragd i Ungern
Dagens Nyheter 45-03-06
Kappkörning med judetåg mot gränsen.
Många tusen judar och andra förföljda i Budapest säger den dag som i dag är: ”Judarna i Warszawa försvarade sig själva, de danska judarna tog kung Christian under beskydd, de holländska skyddades av befolkningen själv, men oss har svenskarna räddat.”
Den som berättat detta är en ungrare som för några veckor sedan kom till Stockholm efter en äventyrlig resa genom Tyskland och icke har ord nog när han skall ge uttryck åt sin tacksamhet för den offervilja, den outtröttlighet och det hjältemod som hela svenska beskickningen i Budapest och svenska privatpersoner i staden visade när förföljelserna pågick som värst.
Det är två namn som ungraren sätter främst på listan: chefen för legationens B-avdelning, attaché Raoul WalIenberg, och svenske lektorn vid Budapests universitet, Waldemar Langlet. Den detaljerade skildring han ger av deras insatser ger belägg för omdömenas riktighet.
Som man erinrar sig gick på sin tid riksföreståndare Horthy efter det personliga brevet från kung Gustaf med på att svenska skyddspass skulle få utfärdas för några tusen ungerska judar vilka genom släktband eller affärsförbindelser hade anknytning till Sverige.
Hur pass omfattande judeförföljelserna än var under Szotairegimen, så förekom dock i själva Budapest inga avrättningar, inga deportationer, och de som innehade de svenska passen berördes icke av några aktioner, berättar Dagens Nyheters sagesman.
De verkliga grymheterna började när pilkorsmannen Szalasy kom till makten, då hjälpte inga skyddspass. Den svenska legationens B-avdelning satte emellertid ofördröjligen i gång med aktion för att tillvarata de rättmätiga intressena, men stötte på hårt motstånd. En kväll kungjorde inrikesministern personligen i radio att skyddspassen inte längre var giltiga, något som förde med sig en oerhörd panik bland alla som hade dylika papper.
Raoul Wallenberg tog emellertid tjuren vid hornen, han gick personligen till pilkorsledaren och möttes med frågan varför svenskarna egentligen tog sig an de ungerska judarna. Attaché Wallenbergs svar blev en predikan om humanitet, och efter en timmes förhandlingar återvände han med Szalasys skriftliga försäkran att de svenska skyddspassen var giltiga och att myndigheterna skulle respektera dem.
Svenskhus fick exterritorialrätt
Ingenting var omöjligt för Wallenberg. Under de upprörda dagarna hotade man honom i anonyma brev med döden, man kastade sten på hans bil, man försökte på allt sätt göra det omöjligt för honom att besöka sina skyddslingar: beväpnade gangster skickades att förfölja honom, men inget förmådde honom att ge efter.
Han lyckades uppnå att det ungerska utrikesdepartementet erkände de ungerska judar vilka hade svenska skyddspass som utländska medborgare med samma rättigheter som dessa. Wallenberg lyckades vidare ordna så att dessa judar — närmare 5 000 fick logeras in i så kallade svenska hus. Dessa hus fick exterritorialrätt och åtnjöt alltså allt tänkbart skydd. Ingen av dessa judar behövde heller bära den annars obligatoriska Davidsstjärnan.
Allt detta hände, fortsätter tidningens sagesman, i en stad där Gestapo och pilkorsmännen gick fram med största brutalitet. Mitt i natten hämtade Raoul Wallenberg ur fängelserna folk som arresterats, fastän de hade skyddspass, mitt i nattmörkret reste han i sin bil till svenskhusen med medikamenter, ombesörjde att sjuklingarna fick vård.
Det fanns nämligen en inskränkning: judar som bodde i svenskhusen fick icke lämna dessa. Allt vad de behövde för livets nödtorft måste köras till dem, och legationen var outtröttlig i denna del av dess verksamhet.
“Ingen härifrån så länge jag lever.”
En gång fick attaché Wallenberg rapport om att de ungerska militärmyndigheterna ville hämta till arbetstjänst några av svenskhusens invånare. Han begav sig genast till staben, men de långvariga underhandlingarna tycktes resultatlösa.
Stadens kommendant yttrade: “Om inte edra skyddslingar anmäler sig, då kommer de att betraktas som desertörer och genast hängas.”
Wallenberg måste återvända till de “svenska kvarteren” utan att ha kunnat uträtta något. Där möttes han av budskapet att en patrull redan kommit för att hämta de arbetsföra männen. Wallenberg fattade humör och gjorde sitt folk förebråelser för att de tillåtit någon tränga in på exterritorialt område. Han fick svaret att patrullen var beväpnad, vilket inte hindrade honom att gå fram till patrullchefen och högt så att det hördes över kvarteret ropa:
— Det här är svenskt område, här har ni inget att göra!
— Jag har order att hämta de arbetsföra männen härifrån, blev svaret.
— Här slipper ingen ut. Försöker ni föra bort någon härifrån, får ni med mig att göra. Så länge jag är levande tas ingen härifrån. Först får ni skjuta mig.
Soldaterna visste inte riktigt vad de skulle göra och avlägsnade sig så små småningom. Senare bad kommendanten om ett samtal med Wallenberg, som genast hörsammade hans önskan. En timme varade förhandlingarna, efter en timme återvände Wallenberg med ett papper från kommendanten att de judar som stod under svenskt skydd var befriade från arbetstjänst.
Kappkörning med deportationståg.
Samma natt fick den svenske attachén en ny alarmerande rapport: Elva personer vilka hade svenskt skyddspass hade arresterats av Gestapo och hade, vad värre var, redan kastats in i en järnvägsvagn. Inte en sekund var att förlora. Wallenberg skyndade i sin bil till järnvägsstationen, men tåget med judarna som skulle föras bort hade redan lämnat stationen. Bestämmelseorten var Wien.
I sin bil upptog attaché Wallenberg jakten på tåget och hann vid en station nära tyska gränsen i fatt det. Tåget gjorde uppehåll där, den svenske diplomaten lyckades få tag i befälhavaren, och tio minuter senare släpptes hans folk ut ur den plomberade vagnen. De återstående, som ingen kunde rädda livet på, fick i de smutsiga och överfyllda vagnarna fortsätta in på tyskt område.
I det ögonblick de ryska trupperna redan var inne i Budapests förstäder kom en gammal man in på konsulatet. Mannen berättade att han arbetade i tryckeriet Athaeneum, ett av Ungerns största företag i sitt slag, som nu tagits i beslag, och han visade Wallenberg ett korrekturavdrag av en proklamation, vari “arbetare, judar och undertryckta” uppmanades göra motstånd mot tyskar och pilkorsmän och använda sina vapen.
Typografen berättade att detta flygblad skulle tryckas i 300 000 exemplar och spridas från flygplan som en provokation. Man ville åstadkomma ett uppror och alltså utan vidare kunna häkta dem som påträffades med vapen i hand.
Wallenberg tvekade inte, han gick på nytt till Szalasy. Denne förklarade sig inte ha vetat om provokationen, och slutet på visan blev att flygbladen aldrig kastades ut.
Langlets pass räddade 2 000 liv.
Som inledningsvis nämndes kunde svenska legationen inte lämna ut mer än ett visst antal skyddspass och endast åt sådana som hade förutsättningar för att erhålla dylika. Svenske lektorn vid universitetet, den 70-årige Waldemar Langlet, lyckades emellertid genom sina åtgärder i egenskap av Svenska Röda korsets representant rädda många människoliv.
Han utfärdade speciella skyddsbrev med text på ungerska, tyska, franska och ryska, försedda med text i guldtryck, fotografi, namnteckningar, data, stämplar och sigill, varigenom de fick en oerhörd “tyngd”. Dylika pass räddade många från att försvinna i koncentrationsläger, från att förlora vad de hade kvar av ägodelar, ja, från att mista livet. Dessa skyddsbrev kommer, säger tidningens sagesman, att för långa tider bli några av de vackraste dokumenten över mänsklig godhet. Minst 2 000 människor, däribland barn 3—4-årsåldern, räddade genom dem sina liv.
Slutligen understryker Dagens Nyheters sagesman att svenska legationen icke inskränkte sig till att hjälpa judar, den hjälpte över huvud taget där så behövdes. Men grymheterna under pilkorsregimen träffade dock många, alltför många. Banditer härjade på gatorna, stal, brände, mördade och plundrade. Polismännen uppförde sig på det stora hela taget väl, ehuru undantag gavs, men andra myndigheter desto sämre. De katolska nunnorna och munkarna gjorde en stor insats inte bara genom att i klostren gömma tusentals förföljda. I ett nunnekloster inrättades ett hemligt tryckeri, varigenom man fick fram legitimationspapper. När Szalasymännen vid ett tillfälle begärde en miljonsumma för att ge några judar friheten, så bistod benediktin- och cisterciensmunkar med hälften därav.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Över 150 danskar offer för tysk terror
Aftonbladet 45-03-20
Fem veckors skräckvälde under general Lindemann. Slutet närmar sig.
Farhågorna för en ny skräckregim i Danmark efter general Lindemanns övertagande av posten som Överbefälhavare har efter sista tidens talrika våldsdåd i rikt mått blivit besannade, betonar Dansk Presstjänst i Stockholm. Med de senaste sju avrättningarna, som i går kväll omnämndes i den tyskdirigerade Kalundborgradion, har inalles 36 danska patrioter avrättats inom loppet av tre veckor.
Under de fem veckor som gått sedan general Lindemanns maktövertagande har mer än 150 danskar antingen avrättats eller mördats av tyskarna. Lindemann har därmed placerats mycket högt upp på den danska listan över krigsförbrytare.
Ordern om det skärpta förfarandet kom från general Lindemann själv, som vid tillträdandet av sin post, då han informerades om danska frihetsrörelsens insatser, utropade: “Men sabotörer skjuter man ju!”
Av de 36 avrättade har bara ett fåtal verkligen deltagit i sabotagen. De flesta har gripits vid gaturazzior eller av någon annan tillfällig anledning. De 36 offren har efter ett godtyckligt val avrättats i avsikt att skrämma hemmafronten och för att särskilt undertrycka de alltmera ökande järnvägssabotagen, som förorsakar tyskarna allt större svårigheter. Detta system har tyskarna en gång förut prövat, nämligen förra våren. Detta ledde emellertid då till den upphetsade folkstämning, som tog sig utlopp i de stora folkstrejkerna.
En ny rad av våldsdåd har ånyo framkallat en våg av förbittring över hela landet, men man är rädd för, att det denna gång inte finns någon möjlighet att hejda den, och att den blott är förspelet till den slutgiltiga uppgörelsen med tyskarna.
Tillbaka till innehållsförteckningen
R. Wallenberg saknas alltjämt
Dagens Nyheter 45-04-20
Försvann i Budapest 17 januari. Allvarliga farhågor för hans öde.
Glädjen över de fjorton Budapestsvenskarnas hemkomst var icke ogrumlad: i deras led saknas legationssekreterare Raoul Wallenberg, den svenske diplomat som vann hela Budapests beundran genom sin modiga insats för judarnas räddning. Sedan den 17 januari har varken legationen eller UD några underrättelser från honom, och man hyser allvarliga farhågor för hans öde.
Legationssekreterare Wallenberg var chef för legationens B-avdelning, och under hans ledning fördes under Budapests mest kritiska dagar en outtröttlig kamp för att få de svenska skyddspassen åt judarna respekterade. Gång efter annan har från ungerskt håll framhållits hela en svenska legationens offervilja och hjältemod under förföljelsen och framför allt har i detta sammanhang namnen Raoul Wallenberg och Waldemar Langlet nämnts.
När pilkorsmannen Szálasi kom till makten kungjordes i radio att skyddspassen ej längre var giltiga, men legationssekreterare Wallenberg gick då personligen till pilkorsledaren och återvände först sedan han hade en skriftlig försäkran att passen skulle respekteras.
Två svenska SS-män har stupat
SNP, torsdag.
”Germanaren”, som är organ för Germanske SS Norge, meddelar i sitt senaste nummer att två svenska SS-män stupat vid fronten. Det är SS-Untersturmführer Rune Ahlgren från Rosersberg och SS-FreiwiIliger Karl Erik Pehrsson från Stockholm.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Lavinartat sammanbrott i Tredje riket
Svenska Dagbladet 45-04-30
Blixtockupation av Mecklenburg. Norditalien nästan helt befriat. München taget.
Tredje riket står inför ett lavinartat sammanbrott. Sedan Himmlers kapitulationserbjudande blivit bekant sträcka de ännu kämpande tyska förbanden vapen på alla frontavsnitt. På söndagen besatte sålunda amerikanska trupper München utan att möta nämnvärt motstånd. I Berlin står endast en tiondel av stadsområdet under tysk kontroll och slutanfallet har inletts.
I Mecklenburg tränga ryssarna fram med sådan snabbhet, att man kan tala om en blixtockupation.
Himmler har ännu inte avgivit svar på de allierade makternas krav på total kapitulation, alltså även inför ryssarna. I London väntar man emellertid, att han kommer att ge sig. Från ryskt håll ha förhandlingar med Himmler avböjts och inga kapitulationsförhandlingar önskas förrän tyskarna helt krossats.
Lybeck synes vara målet för andra brittiska armén, vilken på söndagsmorgonen övergick Elbe vid Lauenburg, 50 km söder om Lybeck.
Norditalien har nu praktiskt taget befriats. Allierade trupper ryckte på söndagen in i Milano och Venedig, där befolkningen dessförinnan rest sig. I Milano ringde alla stadens kyrkklockor vid inmarschen. Även Padua har besatts.
Hitler har avlidit i sin bunker i Berlin
Nazistpartiets ekonomiske chef har begått självmord i München.
Bern, 29 april. Svenska dagbladets Bernkorrespondent.
Enligt ännu obekräftade uppgifter, som ingått till Bern över militära kretsar i München, avled Hitler på söndagseftermiddagen i sin underjordiska bunker i Tiergarten. Goebbels var närvarande vid dödsbädden.
Gauleiter Giesler, som på lördagen lyckades kväva en officersrevolt i München, nedstacks på söndagen av en av sina egna tjänare och ligger döende. Flera högre nazister, bland annat chefen för partiets ekonomiska avdelning, Schwarz, har begått självmord.
Franska ockupationstrupper ha i Konstanz arresterat den hatade distriktsledaren Wagners maka men Wagner håller sig själv ännu gömd. Sedan Himmlers kapitulationserbjudande blivit bekant över Tyskland har den tyska krigsmakten med lavinartad fart börjat sträcka vapen. Man kan inte tala om något direkt motstånd mer än i själva Berlin, där den slutliga stöten nu satts in.
Då de amerikanska förbanden i kväll marscherade in i München var allt motstånd praktiskt taget redan nedbrutet av frihetskämparna och det enda som återstod var några barrikader, vilka även dessa till sist avlägsnades av frihetskämparna. På flera platser omtalas att direkt skottlossning ägt rum mellan en del SS-trupper och den tyska krigsmakten.
Vita fanor vaja överallt i hela Tyskland och det är uppenbart att ingen vill dö klockan 5 minuter före 12, då den militära ledningen redan erkänt nederlaget. Alla partiledare äro övertygade om att Hitler redan är död och alla försöka nu rädda sitt eget liv. Samtidigt har en inre strid partispetsarna emellan börjat och man gör allt mer upp gamla räkningar med varandra.
I Berlin ha ryssarna inlett stormningen av regeringskvarteren och Tiergarten. Man kan icke längre tala om något sammanhängande försvarssystem i Berlin, och huvudstaden har nu till nio tiondelar erövrats.
Mussolini avrättad
Fascistregimens spetsar arkebuserade i Milano. Il Duces lik utställdes.
Bern 29 april. Svenska Dagbladets Bernkorrespondent.
Milanos radio tillkännagav på söndagen att Mussolini, Pavolini, Farinacci och 14 andra fascistledare avrättades efter ståndrätt i Milano i går kväll. Uppgiften har ännu icke bekräftats från officiellt håll, men alla skäl finnas att tro att den är riktig.
Direkta underrättelser från Milano i dag på morgonen berätta nämligen om vilda vredesdemonstrationer, som ägt rum i går utanför statsfängelset i Milano då det blev bekant att Mussolini hölls fången där och att tusentals människor ropade: ”Död åt Mussolini”.
Två förutvarande generalsekreterare i fascistpartiet, Starace och Scorza, arresterades tillsammans med talrika andra fascister i Milano, och Seorza blev nästan omedelbart arkebuserad. Mussolinis maka och döttrar äro internerade utanför Milano medan hans yngste son Romano fortfarande befinner sig i fängelse i staden.
Mussolini, Farinacci och Pavolini arresterades i fredags på ett dramatiskt sätt några kilometer från schweiziska gränsen i den lilla staden Nesso vid Comosjön. De bjödo intet motstånd.
Mussolinis familj avvisades vid schweiziska gränsen.
I torsdags anlände ett antal bilar till den schweiziska gränsposteringen i Chiasso och italienska tulltjänstemän meddelade den schweiziska gränsbevakningen att Mussolinis maka Rachele jämte deras två yngsta barn, Romano och Anna, anlänt i en bil och sökte skydd i Schweiz. Den schweiziska gränsposteringen hade på förhand erhållit order att avvisa alla medlemmar av Mussolinis familj eller av den nyfascistiska regeringen, och bilarna måste därför återvända till Italien.
Man tror allmänt att Mussolini själv befann sig i den ena bilen. I varje fall anlände han vid 12-tiden på fredagen till Como, där han och hans följeslagare begåvo sig till hotell Firenze för att inta lunch. Här erfor Mussolini att hans inrikesminister Guidi blivit arresterad i Porlezza.
Han insåg då att det inte fanns något hopp att undkomma, men på Farinaccis och Pavolinis enträgna begäran gick han med på att göra ett nytt försök. När bilen hunnit till Nesso hejdades den emellertid och omringades av starka patrullstyrkor. Dessas befälhavare gick fram till Mussolini och sade: “I Italiens och den kungliga regeringens namn förklarar jag er Benito Mussolini arresterad”.
Samma häktningsorder upplästes för de övriga och hela sällskapet sändes under stark bevakning till ett på förhand iordningställt fängelse. Nyfascistiska och tyska trupper befunno sig fortfarande i närheten och nyheten om var il Duce och hans följeslagare förvarades hemlighölls i 24 timmar.
Tyskarna hade enligt Mussolinis egna ord vägrat att ta honom med sig till Österrike och krävt att han ensam med de nyfascistiska trupperna skulle fortsätta kampen i de norditalienska provinserna. Mussolini, Pavolini och Farinacci ha aldrig varit särskilt goda vänner och de två sistnämnda voro till och med öppna fiender.
Det har därför väckt stor förvåning inom italienska kretsar att de blevo gripna tillsammans. Det uppges att fältmarskalk Graziani blev arresterad medan han försökte finna högkvarteret för återstoden av svartskjortearmén. Då han greps trodde han att han snart skulle bli befriad av sina egna och lovade patrioterna att intet skulle hända dem om de behandlade honom väl.
De fem ledande tyska Gestapocheferna i Milano greps då de försökte undkomma och dödades på platsen. I Genua och Turin ha folktribunaler fällt dödsdomar över sjuttiofyra personer, däribland flera ökända agenter för Gestapo och för den nyfascistiska hemliga polisen. Milanotidningen Libertà meddelar att partisanernas militäre ledare general Raffaele Cadorna åtföljd-av amerikanska och brittiska stabsofficerare i lördags sammanträffade med den tyske general och överste som förde befälet över trupperna i Lombardiet och Piemonte och träffade uppgörelse om vapenstillestånd i dessa provinser.
Partisanerna fingo order att inställa elden och tyskarna att ge sig. Samtidigt gavs order till partisanerna i nordöstra Italien att omedelbart resa sig. Den liguriska armén som stod under befäl av marskalk Graziani håller på att förhandla om kapitulation. Graziani har utlämnats till de allierade.
Clara Petacci också avrättad.
”Rättvisa har skipats”, står det skrivet på en skylt. Som är uppsatt vid Mussolinis lik, som utställdes på Piazza Loreto, uppger Milanosändaren. Under söndagen har ett stort antal italienska frihetskämpar besökt platsen.
Ett par steg från Mussolini ligger liket av hans älskarinna Clara Petacci. Vid middagstiden inträffade ett makabert intermezzo. En äldre italiensk kvinna drog en pistol och genomborrade diktatorns lik med fem kulor, i det hon yttrade: ”Fem skott – ett för var och en av mina fem mördade söner.”
Tillbaka till innehållsförteckningen
Kriget i Europa slut
Svenska Dagbladet 45-05-08
Tysk kapitulation på alla fronter. Officiell deklaration i dag av kung George och Churchill. Jodl undertecknade kapitulationsvillkoren.
Kriget i Europa är slut, även om det officiella allierade tillkännagivandet härom kommer först vid middagstiden i dag. På måndagen undertecknade nämligen general Gustav Jodl i trakten av Reims i Frankrike det dokument, vari Tyskland kapitulerar på alla fronter utan villkor inför de förenade nationerna.
Storamiral Dönitz utrikesminister Schwerin von Krosigk höll vid middagstid ett tal över de fåtaliga radiostationerna, som ännu befinna sig i tysk hand, vari han meddelade det tyska folket kapitulationen och skarpt underströk, att de stränga villkoren lojalt måste uppfyllas.
Officiellt kommer emellertid inte kapitulationen att fastslås förrän på tisdagmiddagen, då den samtidigt kommer att kungöras i London, Moskva och Washington. Klockan 14 svensk tid håller Churchill ett radiotal, som även återsändes i Sverige, vari han förkunnar segern och detsamma kommer att göras av Stalin i Moskva och Truman i Washington.
I Norge ha tyskarna åtminstone hittills fogat sig i underkastelsen.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Buchenwadpsykosen
Sverige Fritt 45-06-15
De tyska koncentrationslägren med Buchenwald i spetsen är väl numera ett av de mest tacksamma och mest utnyttjade samtalsämnena här i landet. De har blivit föremål för en våldsam uppmärksam-het i tidningspress, radio och på film. Redan detta gör, att man måste betrakta saken med misstänk-samhet.
Ligger det möjligen ädel moralisk indignation bakom och tvingas de allierade genom sin egen inneboende godhet och sin fläckfria vandel att med avsky visa upp dessa koncentrationsläger för en upprörd värld? Varför inte då samtidigt visa koncentrationslägren i Sovjetunionen, England och USA? Även de skulle säkert intressera allmänheten. Och då kunde man ju själv göra jämförelser.
Finland, Baltiska staterna, Rumänien, Bulgarien, Grekland, Polen, Italien och även Danmark och Norge ha för visso ting att förmäla som ur samma mänskliga synpunkt skulle intressera, för att endast ta några exempel. En inspektionsresa i Sovjetunionen genom Röda Korset likaså. Nej, den moraliska indignationen kan man lämna åt sitt värde.
Likaledes kan man tämligen lugnt avskriva en mängd bildmaterial från lägren som avsiktliga förfalskningar och bedrägerier. Detsamma gäller skildringarna från lägren. Dessa kunna vara mer oavsiktliga lögner, eftersom de allierade själva voro de första, som kommo till lägren och sålunda kunde arrangera både det ena och det andra i propagandasyfte
Jämför man de olika skildringarna, ser man också genast rena orimligheter. Sifferuppgifterna äro ytterst växlande. De nästan pojkaktigt barnsliga skildringarna om, hur fångar organiserade sig och arbetade för egna intressen och hur de kunde komma i kontakt med varandra, tyder inte på det barbari, som det ständigt talas om.
Många av de bilder, som visats i svenska tidningar av fångarna, sedan de kommit till Sverige, för inte heller tanken på halvt ihjälsvultna människor. Till exempel de polska kvinnorna kunde ju tjänstgöra som ren hälsopropaganda. Så mycket kunde de inte på några dar ha hämtat sig här, om de misshandlats och svultit i lägren.
Varför skulle för övrigt polacker, holländare, belgare och fransmän behöva föras hit och inte få komma direkt till sina hemland, där de ju ska vara fria från nöd och fruktan? Måhända finns det också någon anledning att dessa människor hamnat i koncentrationslägren. Eller är det så säkert, att alla som suttit där själva äro alldeles skuldfria?
Säkert ha dock många farit illa, fått både frysa och svälta. Men det var ju just för att hela tyska folket skulle frysa, svälta, bli utbombade, fara illa på alla sätt och vis, helst dödas allesammans, både män, kvinnor och barn det var ju därför västmakterna bombade Tyskland.
Kommunikationerna förstördes för att folket skulle svälta ihjäl. Likdelar efter människor finns säkert även i Hamburg, Dresden och alla andra platser, där bomberna regnade över tyska folket. Varför inte visa dessa “minnen” efter de allierades besök i några av världens främsta kulturstäder?
Varför få vi inte här i Sverige se, hur tyska kvinnor och barn brunno som facklor i engelsmännens fosforregn över Hamburg? Varför få vi inte se, vad som återstår av tyska museer, kyrkor, universitet, bibliotek och andra kulturcentra efter allierade bombningar Kan inte detta också räknas bland krigsförbrytelserna?
Nej, propagandan för koncentrationslägren är avsedd att blanda bort korten. Folk ska tala om dessa läger, ska tänka på dem, så intensivt och så hatiskt, att de glömma allting annat. Glömma att miljoner människor i Europas alla länder förgäves vänta på mat, råvaror, maskiner, arbetskraft för att åtminstone bygga upp vad som förstörts. Framför allt glömmer man, att även tyskar äro människor. Ty då gör det ingenting, när miljoner och åter miljoner tyska män, kvinnor och barn fram på vintern frysa och svälta ihjäl. De är ju alla “krigsförbrytare”. Det är rätt åt dem, att de dör. De få nu själva umgälla, vad de låtit andra undergå. Så ska svenska folket tvingas tänka och tala, då är syftet nått.
Allt detta bör påvisas, när frågan kommer på tal. Sedan är det en tämligen självklar sak, att våldsdåd och övergrepp också ägt rum. Det är fallet i alla länder och inte ens det svenska folkhemmet kan där svära sig fri. Men det är en annan sak. Här gäller det, att de allierade och den av dem beroende svenska pressen och radion en gång för alla vill slå fast, att övergrepp, våldsdåd och terror satts i system av tyskarna och att strängt taget hela tyska folket efter 1933 förvandlats till krigsförbrytare, terrorister och vidriga förbrytare, såvida de nu inte samtliga blivit sinnessjuka.
I båda fall skulle de allierade således vara i sin fulla rätt att för alltid krossa Tyskland och själva ta makten i sina händer. Storfinansen skulle regera världen. Propagandan i samband med de tyska koncentrationslägren är intet annat än ett led i det fortsatta kriget mot tyskarna.
De allierades vapen ha slagit sönder de tyska kommunikationerna och därmed lyckats uppnå en skenbar seger. Men västmakterna känner redan, att denna så kallade seger i själva verket är början till ett fruktansvärt nederlag. Därför fortsätter kampen.
Nu inte längre mot tyska städer, museer, kyrkor, fabriker och industrier. De äro till stor del utplånade. Utan mot tysk anda, tyskt tänkesätt, tysk livsvilja, ja, mot allt vad tyskt är. Den kampen är på förhand dömd att misslyckas. Ty, det är vår djupaste övertygelse: Så länge Europa och västerländsk kultur överhuvudtaget existera, så länge kommer också det tyska folkets livsvilja och kulturskapande kraft att åter göra sig gällande.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Hela världen har förändrats
Aftonbladet 45-08-07
Atomkrig blir jordens undergång. I fredens tjänst: epokgörande urkraft. Ryssarna har hållits utanför forskningarna? Kriget mot Japan går mot snabbt slut.
London, tisdag.
På en enda natt har världen helt förändrats, fastslår Daily Express i anledning av meddelandet om atombombens förverkligande. Den är helt annorlunda än den värld vi vaknade upp i för ett dygn sedan, skriver tidningen och fortsätter:
Människan har uppfunnit historiens värsta förstörelseredskap. Människan har nu till sitt förfogande en naturkraft av samma enorma verkan som en jordbävning eller ett vulkanutbrott. Storstäder kan utplånas på någon minut!
Hela Londonpressen behandlar atombombens avslöjande som krigets största sensation under helt enkelt enorma rubriker, och alla andra nyheter är utträngda från förstasidorna.
London, väntar med andlöst intresse på Japans reaktion mot den första atombomben. Man behöver inte vara särskilt optimistisk för att nu emotse ett snabbt slut på det japanska kriget, då Japan annars mycket raskt kommer att bokstavligt talas förintas på sådant sätt, att historien inte kan uppvisa någon parallell. Atombomben öppnar fasansfulla perspektiv.
Men pressen uppehåller sig även vid atomkraftens välsignelsebringande utnyttjande i det fredliga framåtskridandets tjänst, ehuru man ännu vet för litet därom, varför förutsägelser är ytterst vaga.
Kampen mellan västmakterna och Tyskland om att vara först med atombombens lösning ges en mycket drastisk och spännande form i Churchills deklaration. Först nu har England insett, vilken oerhörd fara, som svävat över dess huvud om tyskarna blott varit några månader snabbare med sina forskningar.
Den röda tråden i alla kommentarer är att atombomben skall omöjliggöra ett kommande krig, då ett atombombernas krig är liktydigt med världens undergång.
Hela krigföringen har med ett tag revolutionerats. Arméer, flottor, flygvapen och så vidare blir meningslösa, då atombomber Inom en snar framtid väntas kunna skjutas som raketer mot fiendeland, där de förintar allt.
I alla uttalanden kring atombomben nämnes blott att engelska, amerikanska och kanadensiska forskare samt dansken Niels Bohr samarbetat för att lösa atombombens gåta. Ingenting sägs om ryssarna. Man undrar därför om även ryssarna fått ta del i detta västmakternas fruktansvärda vapen.
Under alla förhållanden betraktas ett ryskt deltagande i japanska kriget i dag som föga troligt, då västmakterna inte längre behöver rysk hjälp i någon form för att snabbt besegra Japan.
Men Moder Jord håller?
Chicago, tisdag.
Atombomben är troligen blott början av en ny vetenskap och inte det fruktansvärda föremål som kan utplåna New York eller London från kartan genom en, enda explosion.
Det är sprängkilen till något helt nytt och det skrämmande är att ingen kan veta, hur långt dess förstörande verkningar kan utvecklas. Ingenting hindrar, att atomkraften användes till att förgöra det mesta av mänskligheten.
Rent principiellt är det dock inte lätt att se, hur själva jordklotet skulle kunna förstöras, som commander Herbert Agar i den amerikanska flottan nyligen antydde för den amerikanske Londonambassadören John G. Winant.
Den princip, som räddar jorden från en alltmera omfattande atomsprängningsprocess är, att den kraft, som kommer ett slag av atomer att explodera, inte nödvändigtvis har samma verkan på andra atomer, och dylika finns av 92 olika slag.
Uran, som ingår i atombomberna, är ett tämligen sällsynt grundämne. Dess 235-varietet är ännu sällsyntare. Om allt uran i världen skulle explodera, kunde det troligen ändå inte sätta i gång den atomkatastrof, som skulle spränga sönder hela jordklotet.
Atomenergi verkar revolutionerande.
Köpenhamn, tisdag.
Den energimängd Som finns i ett ton uran kan driva en oceanångare i flera år. Med detta exempel belyser professor Bohrs efterträdare såsom professor i teoretisk fysik vid Köpenhamns universitet, professor Christian Möller, i Politiken i dag de revolutionerande perspektiv, som kommer att realiseras, om den atomenergi, som nu tas bruk av bomberna, kommer att användas för fredliga ändamål.
Redan 1938 hade man kommit det klara med att man skulle komma i besittning av en oerhörd kraftkälla om man kunde tillgodogöra sig uranets energi, fortsätter professorn. Meddelandet från Amerika visar, att man — åtminstone i viss grad — lyckats. Hur man har lyckats får man tills vidare blott gissa sig till.
Tyskarna var på sätt och viss inne på samma väg vid sina experiment det så kallade tunga vattnet, som främst framställdes av Norsk Hydro, som för övrigt flera gånger bombades av britterna. Införandet av denna “atomenergi” i det dagliga, civila livet kommer utan överdrift att verka helt revolutionerande. En enda anläggning för framställande av dylik energi skulle sålunda förse alla Danmarks hem, fabriker och heta landets trafik med tillräcklig energi och värme.
Förvirrad fruktan blandad med lättnad.
London, tisdag, TT från Reuter.
En förtröstan att slutet på det japanska kriget nu står för dörren och en bön om att det i framtiden icke skall bli något krig, som släpper lös atombomberna över den civiliserade världen, är den genomgående grundtonen i dagens brittiska tidningar, vilka alla meddela nyheten om det förskräckliga nya vapnet under stora rubriker.
Det är icke för mycket att säga att gårdagskvällens avslöjande om den oerhörda förintelsemakt som nu ligger i människans hand har kommit som en shock för allmänheten här i landet. Den allmänna reaktionen, sådan den återspeglas i dagens tidningar, är förvirrad fruktan blandad med lättnad över att det är de allierade som har hand om det nya vapnet och icke deras fiender.
Judinna flydde hit med atomberäkningar.
Stannade i nazityskland i flera år, nu verksam i Stockholm.
Professor Lize Meitner, som utfört de omfattande teoretiska beräkningarna i samband med atomsprängning som lett fram till atombomben, är på semester i Leksand. Professor Meitner är nämligen sedan sju år tillbaka stockholmska och delar sitt hem här med en syster. Hon är verksam vid Nobelinstitutet och kom som judisk flykting till Stockholm över Holland 1938.
Sina berömda beräkningar hade utfört i Berlin innan hon tvingades att fly och där arbetade hon tillsammans med professor Hahn. Det var ett trettioårigt fruktbart vetenskapligt samarbete som avbröts när professor Meitner efter att i flera år ha härdat ut under nazistregimen tvingades att fly.
Hon stannade i det längsta på sin post i vetenskapens tjänst men 1938 när man förberedde ytterligare skärpningar av Judeförföljelserna fick hon en vink av sina vänner att det var säkrast att hon lämnade Tyskland. Hon valde då att över Holland fly till Sverige där hon också omedelbart fick anställning hos professor Siegbahn på Nobelinstitutet.
— Det var tragiskt att samarbetet med professor Hahn måste avbrytas säger professor Siegbahn vid ett samtal med Aftonbladet. Professor Meitner har ägnat hela sitt liv åt detta arbete men hon har kunnat fortsätta dem här i Sverige. Som vetenskapsman har hon länge haft ett internationellt känt namn.
Professor Meitner, som är född den 7 november 1878 i Wien, är dotter till en advokat. En av hennes systrar, doktor Friede Meitner, som varit läkare i London, är numera verksam som kemiker i New York.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Ny atombomb: Nagasaki utplånat
Aftonbladet 45-08-09
Kosmiskt förintelseslag gav “utomordentligt resultat”. Ryssarna till anfall i Mandsjuriet. Sovjets inträde i kriget känt sedan länge. USA:s strategiska planer byggda på vetskapen.
Guam, torsdag. TT från Reuter.
Den stora japanska hamnstaden Nagasaki utsattes klockan 12 på torsdagen japansk tid för ett atombombanfall. I ett till New York ingånget meddelande rapporterar bombplansbesättningen utomordentliga resultat enligt en av general Carl Spaatz utsänd specialkommuniké. Spaatz förklarade vidare att inga ytterligare detaljer föreligger: Det sägs icke om en eller flera atombomber fälldes.
Texten till kommunikén hade följande lydelse: För andra gången användes atombomben den 9 augusti klockan 12 mot Nagasaki. Besättningsmedlemmarna rapporterar goda resultat. Inga ytterligare detaljer föreligger ännu.
Röda armén åter i aktion.
London, torsdag. Aftonbladet.
Omedelbart efter det att Ryssland officiellt förklarat krig mot Japan, meddelade Japan officiellt, att den mäktiga sibiriska Röda armén gått till anfall och börjat invasion längs den ryskmandsjuriska gränsen. Domei meddelade, att sovjetryskt flyg bombarderade strategiska mål i Mandsjuriet för att stödja marktruppernas anfall.
Detta meddelande kommer från den japanska Kwantungarméns högkvarter, som också förklarar, att angreppet inleddes klockan 1 torsdagseftermiddagen, japansk tid, ungefär vid samma tidpunkt som den ryska krigsförklaringen trädde i kraft. Texten till den japanska kommunikén om anfallet hade följande lydelse:
“Ryska armén gick strax efter midnatt natten till torsdagen plötsligt till anfall mot de japanska styrkorna vid östryska Mandsjukuogränsen. Enligt Kwantungarméns högkvarter inleddes anfallet klockan 1 i morse. Samtidigt började ett litet antal ryska flygplan bomba strategiska punkter i Mandsjukuo.”
Den japanska Kwantungarmén har sitt namn efter Kwantunghalvön, där den stora japanska flottbasen Port Arthur är belägen. Halvön blev japanskt territorium efter rysk-japanska kriget 1905.
USA-flottan skall ge ryssarna all hjälp.
Amiral Nimitz förklarar i ett uttalande, att Rysslands inträde i kriget skulle påskynda Japans nederlag och han lovade att Stillahavsflottan skulle hjälpa ryssarna överallt där så var möjligt.
I Manila förklarade general MacArthur att planerna för de fortsatta operationerna mot Japan sedan någon tid tillbaka utvecklats i vetskapen om att Ryssland snart skulle inträda i kriget. Kraftiga amerikanska radiostationer fortsätter sin trumeld mot japanernas öron och upprepar gång på gång utrikesminister Byrnes ord, att fortsatt japanskt motstånd är gagnlöst och att det inte återstår lång tid för Japan att besluta om det vill undvika fullständig förstörelse.
Nagasaki förintades av två kilo.
New York, torsdag. Besättningen på den superfästning, som bombarderade Nagasaki med en “kosmisk bomb” på torsdagen, rapporterar att resultatet var utomordentligt, meddelar New Yorkradion.
Anfallet riktades mot det stora hamn- och varvsområdet. Nagasaki är centrum för Japans skeppsindustri och har stora örlogsvarv. Staden är också en av de viktigaste utskeppningshamnarna till den asiatiska kontinenten, och det antyddes i radioutsändningen, att detta bombanfall hade samband med de så gott som samtidigt inledda ryska angreppen vid Mandsjuriets gräns.
Det var i Koreasundet utanför Nagasaki, som den kejserliga ryska flottan led sitt svåra nederlag under det rysk-japanska kriget, tillade den amerikanske hallåmannen.
I samband med uppgiften om det nya atombombanfallet mot Japan meddelade New Yorkradion vidare, att hela den nya bomben endast väger 200 kg. Själva den kärna, som åstadkom den gigantiska explosionen väger emellertid endast 2 kg
Nagasaki, som ligger på västkusten av Kyushu och var Japans utkörsport till Kina och Europa, hade en starkt försvarad hamn och staden i övrigt var också väl utrustad med försvarsanläggningar, som dock givetvis står maktlösa inför atombomberna. Bland de betydelsefulla varven i staden märks Mitsubisivarvet, där både krigsfartyg och stora oceanångare byggs.
Perfekt samarbete USA—Sovjet.
Tsjungking, torsdag. TT från Reuter.
Överbefälhavaren för de amerikanska styrkorna generallöjtnant Wedemeyer har redan haft överläggningar med ryska militära representanter, meddelas det här i dag. Det erfares att en detaljerad plan för ett perfekt samarbete till lands, till sjöss och i luften är klar. Vidare upplyses att av amerikanerna utbildade kinesiska fallskärmstrupper operera bakom de japanska linjerna.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Quisling har arkebuserats.
Dagens Nyheter 45-10-25
“Får aldrig martyrkronan”
Oslo, onsdag.
Quisling avrättades klockan 2.40 natten till onsdagen. Justitiedepartementet har utsänt en kommuniké om saken av följande lydelse:
“Vidkun Quisling dömdes genom Höiesteretts dom av den 13 oktober till döden. Höiesterett hade inte förordat benådning och inte heller riksadvokaten. Quisling hade sänt en hemställan till kungen, vari han hävdade att han var oskyldigt dömd, men sade att han inte sökte benådning. Fru Maria Quisling hade däremot anhållit om nåd för sin man. Kungen avslog i statsråd i går fru Quislings nådeansökan och bestämde att domen skulle fullbordas. Domen verkställdes genom arkebusering klockan 2.40 i morse, och de anhöriga underrättades klockan 9 på förmiddagen.”
Quislings kropp har redan undergått eldbegängelse enligt vad justitieminister Johan Cappelen meddelar. Urnan kommer dock att förvaras hos polisen till dess konungen eventuellt beslutar annorlunda. Detaljerna om själva exekutionen är mycket sparsamma på grund av att alla deltagande ålagts tystnadsplikt. Avrättningen verkställdes av en patrull äldre polismän beväpnade med armégevär. Quisling fördes direkt från bilen till avrättningsplatsen på den gamla fästningens översta bastion. Han uppges ända in i det sista ha bevarat sitt lugn.
Det var ursprungligen meningen att avrättningen skulle hemlighållas till onsdagsförmiddagen, men en av Oslotidningarna hade en kort notis om saken i sin ordinarie morgonupplaga och gav senare ut ett extranummer, varigenom avrättningen snabbt blev känd.
Verldens Gang Quislings död i en ledande artikel, där det bland annat heter:
“Efter fullbordandet av domen över Quisling känner många det säkert som en lättnad att det hela nu är över. Med all den publicitet som saken skapade kunde det inte undvikas att sinnena livligt sysselsatte sig med den dömdes person, ofta på ett sätt som överskuggade de betydelsefulla momenten i saken, det stora och allvarliga i detta rättsdrama, där lagens majestät manifesterat sig i all sin obönhörliga stränghet. Quislings liv är lyktat.
Hans gärning och brott tillhör historien, och där kommer han inte att glömmas. Ty han figurerar inte bara i vår historia. Han blev en gestalt också på världsarenan och kom att låna sitt namn till ett begrepp för hat av alla världens patrioter. Men martyrkronan kommer historien aldrig att ge honom och den legendbildning som folkfantasin har så lätt för att skapa kommer för hans vidkommande aldrig att stå i hjältedyrkans tecken, för honom lika litet som för dem vilka begått samma brott mot sina folk. Historien känner inte några sådana exempel.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Bödlarna från Dachau ställas nu inför rätta.
Trelleborgstidningen 45-11-15
Ha över 30 000 människoliv på sitt samvete.
London den 14. TT.
40 personer inom koncentrationslägret Dachaus ledning kommer att ställas till ansvar för att över 30 000 människor avrättats och tusentals andra dött genom tortyr och svält, när den största massprocessen i den amerikanska zonen i Tyskland på torsdagen börjar i Frankfurt, meddelar en Reuterkorrespondent.
De civila internerna i Dachau och under detta sorterande läger tillhörde praktiskt taget alla de allierades nationaliteter. Hundratals ryssar, fransmän och polacker torterades till döds.
De anklagade beskyllas bland annat för att i strid mot krigets lagar och sedvänjor ha utfört medicinska experiment på fångarna som underkastats malariainjektioner, blodförgiftningar och infekterats med epidemiska sjukdomar.
Vidare företog man prov för att utröna hur länge människor kunde leva nedsänkta i kallt vatten eller på en diet av uteslutande saltvatten. Vid lägret utexperimenterades också de första gaskamrarna.
Bland de anklagade befinner sig doktor Karl Schilling, som ställes till ansvar för att genom medicinska experiment ha dödat 1 000 à 3 000 människor, Fritz Hintermayer, som företagit “uthållighetsprov” på anmodan av tyska flygvapnet, vilka lett till att 900 av 1 000 fångar avled, SS-officeren J. Eichelsdorfer som torterat och dödat judar i det ökända Landsberg-lägret med flera.
Domstolens ordförande blir brigadgeneral John M. Lentz i 3:e amerikanska armén, åklagare överstelöjtnant William D. Denson från New York och främste försvarsadvokat överstelöjtnant Douglas T. Bates från Centerville, Tennessee.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Nürnbergvittne avslöjar svensk underminering
Expressen 45-11-20
Förre chefen för den tyska säkerhetspolisen, Ernst Kaltenbrunner, har för den amerikanska förhörstjänsten förklarat att han, när han blir i stånd att framträda i Nürnbergrättegången, kommer att lämna synnerligen märkliga upplysningar om de svenska femtekolonnarnas verksamhet i Sverige. Kaltenbrunner talar om ett utgrenat undermineringsarbete av sensationell natur, i vilket “många framstående svenskar” har varit inblandade.
Eftersom Kaltenbrunner under hela kriget varit ledare för den tyska kontakt- och infiltreringsverksamheten i Sverige, kommer hans avslöjanden att bli av stor betydelse för kartläggningen av våra hemmanazisters verksamhet.
Enligt vad Expressen inhämtat, har parlamentariska kommissionen ännu ej erhållit några meddelanden om Kaltenbrunners bebådade vittnesmål, men enligt vad en av ledamöterna, advokat Georg Branting, uppger vid samtal med Expressen, tar kommissionen det som en given sak att den när tiden är inne får direkta informationer om de vittnesmål som berör vårt land.
Rigorösa försiktighetsåtgärder
Mur av trupper omger rättegångsbyggnaden.
Nürnberg, tisdag.
Krigets mest. sensationella epilog, den stora rättegången med de ledande nazisterna och krigsförbrytarna, inleddes på tisdagsförmiddagen i Nürnberg. De anklagade med Göring i spetsen fördes bleka men till det yttre behärskade inför sin domare.
Utomordentliga säkerhetsåtgärder hade vidtagits. Vaktposterna utanför och i den speciellt iordningställda rättegångssalen undersökte alla som skulle övervaka processen. Man tittade i de kvinnliga åhörarnas väskor och undersökte journalisternas skrivmaskinslådor för att konstatera att ingen obehörig försökte smuggla in vapen.
Vakter står även på taket till byggnaden och på närliggande gator. Alla eventuella demonstrationer skall kvävas i sin linda, men man räknar inte med att behöva ingripa. Bevakningen av de åtalade hade också skärpts senaste dygnet. Ingen av dem fick ens flytta sin stol eller sitt bord i cellen och de är förbjudna att bära glasögon, då det kunde tänkas att de försökte krossa glaset och svälja det. Seyss-lnquart uppträdde sålunda utan glasögon.
De tjugu fångarna fördes från sina celler strax före klockan tio och fraktades i den speciella stålhissen direkt upp till rättegångssalen. De hade enhetliga grå kläder, som emellertid inte påminde om vanliga fångdräkter. När de trädde in möttes de av ljuset från de många starka strålkastarna.
Rättens ledamöter, åklagare och försvarare hade då redan intagit sina platser. Vid varje plats ligger ett par hörlurar, i vilka man kan följa översättningen av allt som yttras. Tolkarna har sin plats i särskilda glasskåp, där de hela tiden kan följa vad som säges. Detsamma är förhållandet med radioreferenterna.
Spänningen är på höjdpunkten. Historiens märkligaste rättegång, som kommer att ställa processerna mot Quisling, Laval och Belsenbödlarna i skuggan, har tagit sin början. Anklagelsen lyder kort sagt på förbrytelser mot freden och mot mänskligheten. Man väntar dödsdomar för de flesta anklagade.
Ingen kan skylla från sig på de döda.
London, tisdag.
Förenta staternas chefsåklagare, domaren Robert H. Jackson, kommer att börja med åtalet mot dem som konspirerade för att bryta freden. Storbritanniens förste åklagare, kronjuristen sir Hartley Shawoross, har hand om åtalet för brott mot freden enligt den allmänna principen att den som bryter mot freden är brottslig. Fransmännen kommer att behandla krigsförbrytelserna och brotten mot mänskligheten i västra Europa, och ryssarna slutligen samma brott i östra Europa.
Jackson kommer att hävda att alla parter i konspirationen är lika skyldiga. Detta kommer att omintetgöra ett väntat försök från de åtalade att lägga skulden på de döda nazistledarna. Han kommer också att framhålla att inga klagomål kan berättiga ett anfallskrig. Nazisterna kommer att anklagas för att ha brutit Briand-Kellogpakten av 1928, vilken förbjöd krig som medel för politiken.
För kärandesidan hänger mycket på artikel 8 i författningen för den internationella militärdomstolen, enligt vilken ett åberopande att brotten begicks ”på order av överordnad” inte fritar den åtalade från ansvar, utan endast kan anses som förmildrande omständighet.
Åklagarsidan kommer under rättegången att söka få vissa nazistiska organisationer förklarade brottsliga, och rättegångens utslag i fråga om dessa organisationer kommer sedan att vara bindande för alla allierade domstolar, när mindre framstående nazister kommer att rannsakas senare.
Göring spelade nervöst schack
Nürnberg, tisdag UP.
Måndagen tillbragte de kvarvarande 20 anklagade i Nürnberg med att på bästa sätt förbereda sig för den första konfrontationen med den allierade tribunalen.
De är samtliga vid god hälsa och visar inga tecken på psykisk affektion. Det enda undantaget är möjligen Göring, som på måndagen visade en nervös aktivitet på schackbrädet. Seyss-lnquart och en del andra av de anklagade skrev ned de sista anteckningarna för den första dagens rättegång.
Märkligt nog är detta även fallet med Hess, som emellertid samtidigt vidhåller att han lider av minnesförlust. Den ryske åklagarrepresentanten general Rudenko har insjuknat. Han kommer som främste ryske åklagare att ersättas av överste Posiovsky. Rättegången inledes från åklagarsidan av den amerikanske åklagaren Jackson.
Spänning inför upptakten – Göring blir förste man
Expressen spec.
Jag ringer detta från Nürnberg klockan halv 10 på tisdagsmorgonen, dagen för den största och mest sensationella rättegången i historien. De nazistiska krigsförbrytarna, 24 till antalet, kommer om en halvtimme att sitta på de anklagades bänk i Justitiepalatset i Nürnberg.
Förberedelserna för den stora krigsförbrytarprocessen har varit grundliga och febrila, och ännu i sista stund pågår ordnandet av de sista detaljerna i rättssalen. Det är strålkastare och mikrofonanläggningar som skall provas för att intet skall klicka. Överallt i Justitiepalatset vimlar det av folk från alla länder som skall övervara den historiska rättegången. I pressrummen är det trångt om plats, och i korridorerna har jag skymtat åtskilliga av de advokater som skall försvara nazisterna.
Där är Ribbentrops försvarare doktor Fritz Sauter, som begärt att som vittne få tillkalla Winston Churchill, där är den österrikiske doktorn Gustav Steinbaur från Wien, som sköter försvaret för sin före detta kollega Seyss-lnquart, där är svenska legationens jurist, den skicklige Rudolf Dix, som med assistans av folkrättsexperten Herbert Krause från Göttingen försvarar Schacht.
Alla vid god hälsa.
De anklagade har genomgått noggranna läkarundersökningar medan de i Nürnbergfängelset väntat på rättegången. Ingen risk kommer att finnas för att någon av krigsförbrytarna inte skall vara vid god hälsa.
Tre nazister kommer att saknas, den försvunne Bormann, Ley, som begått självmord, Krupp, som är sjuk, och Kaltenbrunner som fått hjärnblödning. Men de övriga 20 rapporteras i god form även om de lider av småkrämpor.
Hess visar fortfarande tecken till minnesförlust, Jodl har ryggskott, Keitel har plattfot och så vidare, men det hindrar naturligtvis inte deras deltagande.
Cellofan i fönstren.
I fängelse har alla försiktighetsåtgärder vidtagits för att inga “olyckshändelser” skall drabba fångarna. Cellfönstren har till exempel varit försedda med cellofan för att ingen skulle falla för frestelsen att skära pulsådrorna av sig. Jag talade för en stund sedan med fängelsechefen överste Andrus som berättade att fångarna med stoiskt lugn sett fram mot rättegången, och att de tillägnat sig militärisk disciplin.
De står i givakt för de amerikanska officerarna och går åt sidan för alla de möter på fängelsegården. När jag passerade Justitiepalatset i går hade någon på den vitmenade väggens ritat ett hakkors med blyerts, vittnande om att det finns de som sympatiserar med krigsförbrytarna. Annars kommer knappast de avslöjanden som väntas under rättegången att väcka någon större sensation hos tyska folket.
Det har länge haft klart för sig vilka ohyggligheter som begåtts av nazisterna, och är för övrigt mest upptaget av bekymmer för mat och föda.
Göring blir förste man.
När de anklagades namn om en stund ropas upp i rättssalen blir Görings det första. Han kommer alltså att sitta ytterst på de anklagades bänk, och sedan följer de övriga i den ordning de står i anklagelseakten, det vill säga Hess, Ribbentrop och så vidare. Några nummer har de inte som i Lüneburg-processen.
Förrymda nazister får hemlig hjälp
Från Expressens Oslokorrespondent
Oslo, tisdag.
Vi tror att det existerar en hemlig organisation i Norge som hjälper förrymda nazister med kläder, mat och husrum. Vi har inte något intryck av att organisationen är av stor omfattning, men den finns, säger polisinspektör Tage Petersson.
Bakgrunden till detta sensationella uttalande är att man en längre tid förgäves efterspanat en nazist som gjort sig skyldig till dråp och rymde från fängelset på Ileby. Allmänheten varnas för att hjälpa förrymda fångar, vilket är belagt med strängt straff. Man varnar också för att ge främmande mat och husrum, då det kan röra sig om förrymda fångar.
Spansk konsul gjorde falska flyktpapper åt nazistpampar
Den häktade spanske generalkonsulns ämbetslokaler i München har befunnits innehålla en veritabel verkstad för tillverkning av falska pass och identitetspapper. Enligt vad Münchenradion uppger, har man funnit bevis för att minst 230 tyskar försetts med falska pass och visa av generalkonsuln i München, varigenom de kunnat fly till Spanien eller Sydamerika. Flera av de tyskar som på detta sätt tagit sig ut ur landet, hör till den nazistiska ledareliten och går otvivelaktigt under kategorin krigsförbrytare. De flesta av de utsmugglade tyska nazistledarna befinner sig i Spanien, där de för närvarande åtnjuter rörelsefrihet.