Kiwa Zyto
Kiwa, Augusti 1942 Kielce, Polen
Kiwa är tio år och står i en kö i Kielces getto. Han ser hur barn, gamla och sjuka transporteras bort. Ingen vet vart. Kiwa flyttar sig hela tiden längre bak i kön. När ingen tittar åt hans håll springer han mot ett gammalt hus i närheten och gömmer sig uppe på en vind.
KIWA ZYTO växte upp i en judisk familj i Kielce i Polen med sina föräldrar och tre äldre bröder. Staden attackerades direkt efter krigsutbrottet och nazisterna började genast förfölja Kielces judar. Kiwas familj gömde sig först i en skog. Sedan splittrades familjen och Kiwa och hans mamma Zelda hamnade i Kielces getto.
I augusti 1942 började nazisterna tömma gettot på barn, gamla och sjuka. Men ingen hittade Kiwa i gömstället på vinden. Han tog sig till ett annat område där nazisterna hade samlat judar för tvångsarbete. Där fanns Kiwas mamma Zelda och hon lyckades gömma honom.
En dag 1944 fördes Kiwa, Zelda och de andra judiska fångarna till Kielces järnvägsstation. Vakter tvingade in dem i järnvägsvagnar. Zelda grät och Kiwa försökte trösta sin mamma. Själv kunde han inte gråta. Redan efter ett par timmar stannade tåget och de var framme i förintelselägret Auschwitz-Birkenau.
Getton
Efter ockupationen av Polen började nazisterna skapa så kallade getton i de polska städerna. De tvingade judar att bo i små, begränsade delar av städerna. Med tiden inhägnades och stängdes de flesta av dessa getton. I några av dem, till exempel i Warszawas getto, fanns även grupper av romer.
Invånarna blev tvingade att arbeta i gettots fabriker, både för privata företag och för den tyska krigsindustrin. Trångboddhet, sjukdomar och svält var en del av vardagen i gettot och dödligheten var extremt hög. Från våren 1942 fungerade många getton också som uppsamlingsplatser när nazisterna deporterade judar och romer till förintelseläger.