Hanna Brezinska
Hanna, 1944 Majdanek, Polen
Hanna står i en lång kö som leder till gaskammaren. De är så många som skickas i döden. Krematorierna hinner inte bränna kropparna i samma takt som gaskamrarna dödar fångarna. Hanna trodde att hon skulle vara rädd. Men känner lättnad över att slippa ifrån. Ändå ber hon till Gud om räddning.
HANNA VAR ELVA ÅR när hon registrerades i den romska avdelningen i Auschwitz-Birkenau våren 1943. Hennes lillasyster Anita, som bara var åtta år, skickades snart till döden i gaskamrarna. Då förstod Hanna att det enda sättet att överleva var att kasta bort sina känslor.
Hanna låtsades vara äldre än hon var och arbetade hårt. Hon svalt, blev misshandlad och såg saker hon aldrig kunde glömma. Hon försökte hålla ordning på tiden genom årstiderna, men det var svårt. Efter att ha varit i flera olika läger kom Hanna till förintelselägret Majdanek.
Gång på gång hade vakterna placerat Hanna, fånge Z-4517, i ledet för dem som fortfarande kunde arbeta. Men i Majdanek var det Hannas tur att dö. Hon stod bokstavligen på tröskeln till gaskammaren när vakterna fick nya order. Alla fångar som kunde arbeta skulle skickas till den nazityska krigsindustrin i Hamburg.
Majdanek
Majdanek, utanför Lublin i Polen, var först ett läger för sovjetiska krigsfångar. Under våren 1942 började nazisterna sitt storskaliga mord på Europas judar. Majdanek blev ett kombinerat arbets- och förintelseläger. I lägret byggdes gaskammare där fångar mördades med gasen Zyklon B och med kolmonoxid.
Ungefär 80 000 människor mördades i Majdanek. De flesta sköts eller gasades ihjäl. Innan den sovjetiska armén befriade lägret i juli 1944 började nazisterna flytta fångar till andra läger och till tvångsarbete i den tyska krigsindustrin.